Gettin a haircut, for a budget oh so lo’
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/2.2
  • 1/320th
  • 50mm
Gettin a haircut, for a budget oh so lo’
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/2.2
  • 1/160th
  • 50mm
Gettin a haircut, for a budget oh so lo’
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/2.2
  • 1/400th
  • 50mm
Gettin a haircut, for a budget oh so lo’
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/2.2
  • 1/200th
  • 50mm

Gettin a haircut, for a budget oh so lo’

Vårkänslor och vitamin D

Jag sitter hemma skadad (igen) och njuter av det dåliga vädrets frånvaro. De andra samlar det sista filmmaterialet till veckoedit #3. Så ser dagen ut för oss här i Revelstoke den 11e mars.

Under den gångna veckan har vi insett begränsningarna med att leva i Kanadas Grumms,  bristen på aktiviteter då berget sviker. Tisdagsbowling och filmsöndag i all ära men vi alla törstade efter äventyr av en annan kaliber än ljudböcker och wings-ätar-tävlingar i skidåkningens frånvaro.

Planer på både det ena och andra började smidas men det hela slutade med “vi tar det en annan dag, inte denna veckan”… Dock har vi spikat 30e mars för Sunsplash funk fest i Kicking horse och att vi ska leva storstadsliv i calgary 2 dagar någon gång mellan nu och tills det att vi åker hem.

3 dagar senare kom äntligen den kära soleron efter förseningar och inställda turer á SJ-manér. The swedish lumberjack team kläddes i lagjackor och styrde mot högre höjder på jakt efter ospårad snö och d-vitamin. Vi traskade med hjälp av stighudar och snöskor bort mot montana bowl där vi sedan slog oss ner på en topp, i en soffa, under solen. Dagen till ända hade vi hunnit stimulera pigment i kubik, öva luftakrobatik, surfa snö och soldyrka lite till. Vi assisterade även en landsman i sitt sökande efter sin andra hälft som försvunnit, denne återfanns vid bergets fot och The Lumberjackmobile agerade skidbuss åt den återförenade duon. 

Med energireserverna fyllda upp till toppen och en rödlätt ansiktsnyans rikare begav sig gänget ut på stan för att rulla hatt senare på kvällen. De så värdefulla reserverna verkade ha glömts i byn då nästa morgons sinnestillstånd gick i linje med regnet och dimman utanför. Vilo/xbox/inteåkaskidor-dagen var ett faktum.

/sliN

  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/4.5
  • 1/4000th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/4.5
  • 1/2000th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/4.5
  • 1/4000th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/4.5
  • 1/8000th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/3.2
  • 1/5000th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/3.2
  • 1/5000th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/3.2
  • 1/2000th
  • 50mm
De andra åker skidor i nysnön medan jag rehabar en skadad axel i soleron, lite lätt rastlös. 
Mer bild och text kommer upp senare. stay tuned!

sliN
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/4.5
  • 1/1600th
  • 50mm

De andra åker skidor i nysnön medan jag rehabar en skadad axel i soleron, lite lätt rastlös. 

Mer bild och text kommer upp senare. stay tuned!

sliN

  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/4.5
  • 1/4000th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/3.2
  • 1/2500th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/2.5
  • 1/3200th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/2.5
  • 1/3200th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/3.5
  • 1/3200th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/3.2
  • 1/3200th
  • 50mm
  • Camera
  • ISO
  • Aperture
  • Exposure
  • Focal Length
  • Nikon D3s
  • 100
  • f/3.2
  • 1/3200th
  • 50mm

Främmat

Året var 2034 och Revelstoke hoppade på ADSL-tåget.

"Det är inte du, det är jag.", hoppas jag hela tiden att vår router ska klämma ur sig. Hur mycket pillande och trixande som undertecknad än fepplar med så verkar flaskhalsen för vår globala kommunikation sitta i routern - plastlådan med mest hatkärlek i hela universum.

Under de korta stunder då vi inte lönlöst försökt koppla upp oss på nätet så har vi hunnit med en hel del. sliN och jag har exempelvis brummat iväg till grannbyn - Kelowna - för att hämta upp den sjätte och tillfälliga medlemmen i The Swedish Lumberjack Team - min bror Malte. För att få våra byhåleliv att verka en aning vettiga så skulle vi presentera våra Revvy-traditioner. Somliga redan utövade, somliga nyskapade.

Under lördagen bjöds det på skidåkning och lokal hockeymatch i sedvanlig ordning. Här råder det ingen brist på varken testosteron, glädje eller öl. Raka motsatsen gällde slagsmål i klass med förra veckans.

image

Söndagkvällen ägnade vi liksom de tidigare söndagarna till söndagsbio i vårt hus. Att kalla en 15”-skärm, inbyggda högtalare och nerladdad film för en biograf är kanske att ta i. Men det är tillbehören - snacksen - som gör känslan komplett. Och där kompenserar vi. Rejält.

Med inlånad “bil” ifrån våra varbergsvänner begav vi oss under måndagen till Rogers Pass. Snöskor och stighudar i det mögliga bagaget - check. Cirka kilometern upp på ett av alla snötäckta berg bestämde vi oss för att bege oss neråt vägen igen. Tyvärr så låg det en hel ocean med orörd snö mellan oss och vår destination. Så vår enda utväg var att surfa oss igenom det. Segt.

image

Tisdagsbowlingen. Vilken klassiker. Det är väl nästan så att ni bloggläsare tröttnat på att höra om våra äventyr i baconsnackets paradis? Om inte så råder jag er att läsa vidare.

Just denna tisdagen hade all personal bestämt sig för att åka iväg på firmafest. I två hela dagar dessutom. Besvikna och hungriga sökte vi tröst på The Village Idiot. Och den var lättfunnen. Ett par kannor öl och ett berg med nachos senare var vi på Plura-humör. Godkänd bowling-ersättning.

image

En tradition som föga förvånande hållit sig intakt under hela vistelsen är Wings Wednesday. Mat, öl och ännu mer mat. Hur skulle vi möjligtvis kunna skippa det? Med abnorma mängder kyckling och litervis med öl i våra magar rullade vi vidare till The Last Drop för, som namnet indikerar, ett par sista droppar alkohol.

Hastighetsmätaren stod, om möjligt, på minussidan denna torsdagen. FIFA, Sveriges Mästerkock och Pluras Kök stred om en plats på datorskärmen från arla morgon till sena kväll. Skidåkning: inställd.

Fredagen ägnade större delen av sällskapet i backen en snabbis, medan hostande lilla jag sörplade te och räknade snöflingor. Revelstoke Grizzlies spelade denna afton sin näst sista hemmamatch för säsongen. Och det är inget man missar ostraffat. Till vår njutning var två fighter inkluderade i biljettpriset. Ölen var exkluderad, men ack så värd.

image

Max

Hej igen!

I onsdags morse var det en ovanligt tråkig dag vädermässigt i Revelstoke. 3°C och regn utanför fönstret samtidigt som webkamerorna på toppen sände en livestream från lützen. Men vi skulle fortfarande ge det en chans, vi hade ju ändå med oss stighudar (för första gången).

40 minuter, 1750h.m och 3 liftar senare hade 3 grader sjunkt till den negativa motsvarigheten och webkamerorna ljög inte, vi befann oss på Gustav II adolfs sista semester. Helt plötsligt började knän värka och “säkerhetsrisken” med att åka i dålig sikt började tas i åtanke. Mest var dessa bara en ursäkt för få sjunka ner i en varm soffa i kombination med en bättre tv-serie och kaffekoppen i högra handen.

Bredvid oss stod nu 2 norska tjejer vi träffat några dagar tidigare i full färd med att klistra på sina stighudar och förlänga teleskopstavarna till tur-läge

Hurtig norska 1: Hallå! Åh, Skall dere gå på tur å?

lite för bekväma svenska killar: -ehm… eh. njaaee. Eller jo, självklart ska vi det! Vad gör man inte för snön liksom.

Hurtig norska 2: Jaha, akkurat, hvor skall skall dere an då? south bowl? eller cat-tracket?

*bekväma svenska killar sväljer stoltheten och bekänner sanningen

-Asså egentligen skulle vi inte tura, men nu när vi ändå är på väg har vi ingen aning var vi ska, detta är första gången vi gör det. Men nånstans bortåt typ. 

Hurtig norska 1&2:  Åh ja! sån ja! dere kan ta rygg på oss visst dere vill. 

Sagt blev gjort, inte kunde vi vika oss mot norska tallefjantar. Utan vare sig teknik eller kondition begav vi oss efter en stunds meckande iväg in i dimman med våra skidor uppför berget mot nya äventyr i full fart.

En golgata-vandring senare hade vi passerat norskorna som plockade ihop sitt pick&pack för sin nedfärd. När de passerat krönet och inte längre kunde se oss följde vi likt en skugga deras spår då de hade den kollen vi saknade om vart man kunde/borde åka, även om vi aldrig skulle erkänna det.

Efter premiärturen har vi de senaste dagarna försök förkroppsliga uttrycket “earn your turns” i vår åkning och upptäckt nya guldklimpar. Men p.g.a den, för vissa, borttappade konditionen blir det 1, kanske på sin höjd 2 åk om dagen toppat med blodsmak i munnen och träningsvärk på kvällen. Men får man 400 fallhöjdsmeter av det vita guldet upp till knäna är det uthärdligt. 

Turandet + Extrapriset på godis sammanfattar vår vardag i

"earn your turns, replace the carbs that burns" 

sliN & kirE

PS: Belöningen av de nyinsatta träningspassen är det som fångats på film nedan.